söndag 30 november 2008

Adventsmiddag

Igår kväll var det den årliga förstaadventsmiddagen hos mina föräldrar. Den blev inte riktigt som vanligt med två små bebisar i sällskapet. Än skrek de ena och än den andra. Vi fick lov att lämna middagen redan vid nio för Odin vägrade sova trots att han var supertrött. För bara några år sedan hade vi inga barn i släkten och middagarna var väldigt "vuxna". Det blir annorlunda med barn. Rörigare. Ljudligare. Och mer levande.

Ler än idag när jag tänker på min lillgamla tvååriga brorsson. När syster skulle byta blöja på honom sa hon då blöjan var på plats:
- Och så måste du ha byxor också.
- Naturligtvis, svarade han. Naturligtvis.

Hunger

Vi har nyss kvällsfikat. Jag drack en stor kopp nyponte och åt tre mackor och en mandarin. Nu är jag hungrig igen. Det måste vara något fel. Jag känner mig ofta så här omättlig. Visserligen bränner man 500 kalorier extra om dagen när man ammar, men min aptit motsvarar inte det. Man måste bränna mer när bebin äter så ofta som Odin gör. Jag får nästan smygäta nu, för jag äter mer än min pojkvän. Jag sitter här och tänker på den ljuvliga efterrätten från igår och dreglar ner tangentbordet. Man kunde ju tycka att jag borde fått mitt lystmäte denna helg då vi varit bortbjudna på fantastiska trerätters både fredag och lördag, men icke. Mycket vill ha mer.

lördag 29 november 2008

Fjälster

Korvstoppningen gick galant. Men vet ni vad man stoppar smeten i? Det kallas för fjälster, men det är bara ett finare namn för att dölja vad det egentligen är. Jag började ana den osmakliga sanningen då jag såg dem men fick lov att fråga min svärmor:

- Är det gristarmar?!
- Ja, jo det är det.
- Så det har alltså varit bajs i dem?
- Ja, men jag har ju sköljt ur dem.

Okej. Ja men då så.

Bögfrossa

Bögen är inne. Bögen har blivit folkkär. Det är bögar överallt. Bögar i dokusåpor. I inrednigsprogram. Bögar som tv- hallåor. Bögar i underhållningsprogram. Bögar som artister. Hej heja säger jag. Låt de fördomsfulla svära och oja sig i stugorna. Låt dem sätta kaffet i vrångstrupen. Mer bögar åt folket!

fredag 28 november 2008

MesMalin

Kameran som jag köpte alldeles nyligen är redan trasig. Objektivet åker inte in och det går inte heller att ta kort. Killen på Audio Video stod länge och fipplade på min kamera med kramsnussmutsiga fingrar (som om han trodde att jag inte kunde med den själv). Sen sa han:

-Det går ju inte att ta kort heller.
- Nej just det (det var ju det jag sa för fem minuter sen).
- Ja vi får skicka in den få se vad de kan göra...
- Okej, sa jag. Hur lång tid tar det då?
- Det kan jag inte svara på. Vi gör så gott vi kan.
- Ja, jag förstår att det inte är ni som ska laga den, men man vill ju gärna ha kamera över jul, svarade jag försiktigt.
- Vi gör så gott vi kan, sa han och tittade på mig med stenhård blick.

Suck. Det spelar väl ingen roll om de gör så gott de kan. Har man nyss köpt en kamera som inte funkar ska man väl få en ny och inte behöva vänta på att den gamla repareras i sjuhundra år? Jag tänker vara dryg kund och ringa redan nästa vecka och höra hur det går. Svarar de "vi gör så gott vi kan" ska jag ha svar på tal och inte vara så väluppfostrat mesigt svensk och nästan be om ursäkt för att kameran jag köpt av DEM har gått sönder på några veckor!

Korvstopp

Idag ska jag - hör och häpna - stoppa korv! Ja, det finns fortfarande människor i vårt moderna samhälle som gör det. Min svärmor är en av dem (den enda?) och idag ska jag hjälpa henne. Enligt hennes son är det "jättegott" med hemgjord korv och jag ska försöka vara fördomsfri och smaka utan förutfattade meningar. Man vet ju i alla fall att den inte innehåller några konstiga tillsatser när man gjort den själv. Jag återkommer med rapport från mitt livs första korvstoppning.

torsdag 27 november 2008

Dagens middag: Linssoppa och pannkakor med jordgubbssylt och grädde. Fy för bövelen vad det är drygt och svårt att steka tunna pannkakor (mina blir tjocka o degiga) men vad gott det smakar sen.

Massage

Den här veckan går i välbefinnandets tecken. Bad igår och babymassage idag, även det till ljuva toner och tända ljus. Odin flirtade mest med tjejen bredvid och verkade knappt märka att jag strök honom med olja efter konstens alla regler. Nu vaknade han. Här får man skriva snabbt om man ska hinna skriva något alls. Hej då!

onsdag 26 november 2008

Babybad

Jag är just hemkommen från babybad. Det var riktigt mysigt och Odin stortrivdes i det varma vattnet. Varje onsdag har de babybad på relaxavdelningen. Jag som inte satt min fot på badhuset sedan jag tvingades dit av skolan blev verkligen positivt överraskad. Man fick ett eget litet rum, badrock, handduk, det var levande ljus överallt och ur högtalarna strömmade lugn musik och fågelljud. Det var lite annat mot de kalla ofrivilliga baden med skolan som aldrig hörde till mina favoriter. Jag hoppas att Odin ska bli mer bekväm med att vara under vatten än vad jag har varit. Jag håller för näsan än idag om jag mot all förmodan doppar mig.

måndag 24 november 2008

Pysselväder

Nej det var ingen höjdare att gå ut i detta väder, men inne är det mysigt att vara. Jag har passat på att vara pysslig idag istället för att gå långpromenad. Jag har gjort musli och bakat bröd. Och sen har jag duschat krukväxter! De ska väl ha sig ett julbad de också, tänkte jag. Attans vad duktig man känner sig när man duschar växterna. Prova får ni se.

Snöyra

Det snöar rikligt och horisontellt på grund av blåsten. Det kommer yra in i vagnen. Yra in i alla öppningar. Jag vill inte gå ut. Vill inte. Vill inte. Men jag måste. Vi har bara en gammal mjölk hemma. Inget bröd. Ingen tandkräm. Ingen middagsmat. Knappt några blöjor. Jag har satt på mig långkalsongerna för första gången denna vinter. De är uppsprättade i sidan sedan förra vintern då jag var gravid. Vad mer ska jag ta på mig? Det stannade vid kalsongerna sen kom jag av mig. Jag får nog lov att ladda lite till innnan jag tvingar mig ut. Dricka lite kaffe. Tända ett ljus. Om jag vore rik nu skulle jag beställa hem varorna.

lördag 22 november 2008

Illtjut

Ni har inte hört av mig på ett tag. Mina armar tillhörde inte mig igår. Jag bar, vaggade, bar och tröstade. Odin Vaccinerades. Själva sticket gick bra, han skrek några sekunder men glömde det rätt fort och blev som vanligt. Fram till eftermiddagen... Då började han gallskrika och var i princip otröstligt. Stackarn. Han hade ingen feber men måste varit påverkad på något vis ändå som han skrek. En skolelev knackade på och skulle sälja något till en skolresa. Hon såg helt förskrämd ut när hon hörde Odin och jag hann inte säga något innan hon sa: "Du kanske inte har tid?", "Nej", svarade jag och stängde dörren. Gårdagen tog nog rejält på hans krafter för idag har han tagit en rejäl sovmorgon. Jag hoppas han snart vaknar med ett leende på läpparna som han brukar. Något positivt kommer det kanske ur detta i alla fall när jag tänker efter. Den unga killen som bor vägg i vägg (i detta lyhörda hus) lär inte slarva med kondomen. Att bli pappa är nog hans största skräck för tillfället.

torsdag 20 november 2008

onsdag 19 november 2008

Strykvanor

Läste i tidningen imorse att medelsvensson stryker tre skjortor i veckan. Tre stycken! Jag stryker noll skjortor i veckan så någon måste uppenbarligen stryka fler. Jag stryker så sällan att jag burit ner strykbrädan i källaren. Igår när jag skulle lägga på en ren duk duchade jag den med en blomspruta och slätade ut den på bordet. Då blir den lite slätare än ostrykt men lite skrynkligare än nystrykt. Funkar med gardiner också.
I notisen kunde man också läsa att elva procent av göteborgarna stryker nakna...

Hur det var förr

Farmor berättade härom dagen om förr i tiden. Jag älskar att höra om förr i tiden. Nu kom vi in på hur det var när folk dog. Det fanns inga begravningsentreprenörer när hon var liten. Man fick köpa en kista, göra iordning och förvara de döda hemma fram till begravningen. Jag kunde inte låta bli att fråga om det inte blev lukt, men det var inget problem då begravningen skedde ganska kort efter dödsfallet.

Mia är tillbaka!

När började Mia Skäringer blogga igen?! Varför har ingen sagt det till mig? Hon slutade för att folk skrev så elaka saker, precis som Marcus Birro. Det blir jobbigt när man skriver så självutlämnande som de. Nu gör hon visst ett nytt försök. Tack för att ni skriver snälla saker.

Jag längtar som tusan till nya säsongen av Mia och Klara som börjar i januari! Missa inte!

tisdag 18 november 2008

Tala svenska!

Som svensklärare måste jag göra min plikt och slå ett slag för vårt vackra svenska språk. På senaste tiden har språket fullständigt exploderat av lånord från engelskan. Det är inte fel i sig med lånord, de berikar språkat. Språk ska vara levande och utvecklas hela tiden. Men fula svengelska ord kan vi klara oss utan. Som till exempel ordet pimpa. "Jag ska ta och pimpa barnvagnen lite tror jag". Och varför använda engelska ord när det finns minst lika fina svenska? Jag läser tidningen Mama (varför inte Mamma?) där försöker de vara coola och använder bland annat ordet rolemodel istället för förebild, tishor om t-shirtar och hot istället för het. Går man sen vidare till tidningen Family living (varför inte Familjeliv?) kryllar det av ord som space, lifestyle, power, must-have, posha, in fokus, spooky. Svenska är inte coolt nog. Många språkforskare tror att vi i framtiden kommer ta steget fullt ut och övergå till att prata engelska i Sverige. Never i helvetet! Över my dead body!

måndag 17 november 2008

Pösbyxmalin

Vem är jag ? Frågan är pretentiös, jag vet. Men jag har tappat stilen och vet inte längre vem jag är. Genom kläderna signalerar vi mycket av vår personlighet. Jag klär mig i min pojkväns gamla jeans och tröjor och linnen som jag haft i evigheter. Jag har blivit... sunkig. Det är kanske naturligt när man nyss blivit mamma men jag trivs inte riktigt. Jag minns faktiskt, ärligt talat, inte sist jag köpte ett klädesplagg. Jo, det kanske var maximegatrosorna och mysbyxorna inför förlossningen. Fast å andra sidan om kläderna säger något om oss så säger min lediga klädsel kanske att jag:

1. Har annat att tänka på.
2. Har en avslappnad inställning till tillvaron.
3. Har tunn plånbok.
4. Har blivit lite mindre fåfäng (vilket kanske behövdes).
5. Måste ha kläder som jag kan amma i och som tål att kissas och kräkas på.

Så även om jag saknar stil så signalerar klädera vem jag är. Just nu. Men det hindrar ju inte jag önskar mig lite i julklapp. För om sanningen ska fram så längtar jag ihjäl mig efter lite nya kläder.

fredag 14 november 2008

Och bor du dessutom i samma hus som din syster så är du illa ute. Hon hänger lyxiga chokladmuffins på din ytterdörr som du måste äta upp om du inte vill göra henne ledsen. Och det är ju det sista du vill...
Och bli inte granne med din farmor heller. Hon kommer att tvinga i dig wienerbröd och kakor hela dagarna. Under pistolhot.

Neddragen i fördärvet

Om det inte redan är försent så bli aldrig ihop med en kille. De fördärvar dina tappra försök att leva sunt och hälsosamt. De köper hem chips och läsk och tvingar dig att äta pizza i tid och otid. Jag varnar dig!

torsdag 13 november 2008

Man kan bli stressad för mindre

I och med att man blev förälder fick man mycket nytt att tänka på. Givetvis. Man gödslas med råd och förmaningar. Dessa råd för att undvika allergi fick mig att sätta kaffet i vrångstrupen. Hjälp - Odin kommer att få allergi!

* Städa grundligt alla rum en gång i veckan. (Kan man räkna dammsugning som grundlig städning? Hmm... tveksamt...)

* Vädra ut bostaden 5-10 minuter 2-3 gånger om dagen. (Nej, men vissa dagar vädrar jag länge då Odin sover på balkongen).

* Tvätta täcke och kudde i 60 grader fyra gånger om året för att eliminera kvalster. (Oj då, när gjorde jag det senast? Minns inte...)

* Undvik så gott det går att torka kläder inomhus. Om nödvändigt, se till att ha god ventilation som minskar luftfuktigheten.(Torkställningen står i princip uppe jämt)

* Madrass och sängbotten bör dammsugas en gång i månaden för att bekämpa kvalster. (Gjorde inte M det när vi flyttade för ett halvår sedan tro?)

* Lägg täcket åt sidan och låt sängen kylas ner när du går upp. Därmed minimeras kvalsterna. (Jippi, det gör jag i alla fall! Sängen brukar inte bli bäddad förrän framemot lunch)

Hand upp alla som uppfyller dessa kriterier!

Skotrubbel

Ibland gör man inköp som man sedan ångrar. Man köper kläder och skor som man senare inte fattar hur man kunde vilja ha (se bilden). Ofta är det billiga och oplanerde saker. Jag har ofta otur med speciellt skoköp, köper billiga skor som jag sedan snedtrampar på några veckor. Eller för trånga med klack som får min "kärringknöl" att rodna. De enda vettiga (och dyra) vinterskorna jag köpt sålde jag förra vintern till min lillasyster. Men det är okej gumman, du är mycket snyggare i dem än jag. Själv köpte jag ett par kängor som jag redan fått slänga. Nu börjar kylan smyga sig på och den ständiga frågan lyder - vad ska jag ha på fötterna i vinter?

tisdag 11 november 2008

Ett litet under

Odin har lipat åt mig! Jag började nästan gråta av lycka och stolthet (ha ha, det är faktiskt sant). Jag har läst någonstans att de kan börja härma kring den här tiden, så jag provade att räcka ut tungan åt honom. Han tvekade och funderade en stund, men sen kom världens sötaste lilla tunga utsmygande. Nu tycker han att det är jättekul att leka med tungan. Jag förstår att det inte låter klokt att bli så upprymd över en sådan sak, men det blir jag. Varje framsteg är ett litet under!

Bäst före

Svensken slänger 100 kilo mat per person varje år enligt Livsmedelsverket! (Undrar hur de räknat ut det?) Speciellt unga stirrar sig tydligen blinda på bäst-före-datum trots att maten oftast står sig längre. Jag kan stoltsera med att jag dricker mjölk som är flera dagar gammal. Mjölk och fil är lätt att bedöma, det är värre med bröd och kött. Där är jag kinkigare. Torrvaror slänger jag sällan om datumet gått ut och vi har en kolasåstub i kylen som gick ut 2006! Hur petiga är ni med bäst-före-datumen?

måndag 10 november 2008

Fars dag

Nu har jag plötsligt två pappor att uppvakta på fars dag, min egen och Odins (tills han kan ta över själv). Odins pappa fick frukost på säng, en bukett rosor och choklad. Min egen fick rosor och choklad. De förtjänar all upskattning för de är fantastiska. För mig är dagen en spark i baken att visa hur mycket jag tycker om "mina pappor". Samtidigt kan jag inte låta bli att tänka på dem som har pappor som inte förtjänar ett "Världens bästa pappa-kort". Och dem som sörjer att de aldrig fick bli någons far. Och de som får besöka en grav på fars dag. För dem är fars dag något helt annat.

lördag 8 november 2008

I affären med bebis

Ibland är man som en parodi på en stressad mamma. Jag skulle handla med Odin i barnvagnen idag.
Han blir varm efter ett tag och sätter igång att tjuta. Jag tappar fattningen och vimsar omkring i affären helt utan struktur med min inköpslista. Hit och dit. Fram och tillbaka. Hejar snabbt på en bekant som förgäves försöker inleda en konversation.
- Man får gratulera!
- Ja, tack så mycket. Hej då!
Väl framme vid kassorna är det naturligtvis jättelånga köer. När 17 ska man handla för att det ska vara lite folk? Stoppar in nappen som flyger ut lika fort. Jag som alltid brukade lägga varorna lydigt med streckkoden utåt slänger nu bara upp allt i en hög huller om buller på varubandet. Svetten rinner efter tinningarna.
- Såja gubben, vi är snart klara!
Folk stirrar (inbillar jag mig i alla fall, i själva verket skiter väl de i mig). Fumlar med pengarna, tappar några mynt på golvet. Ruskar lite desperat på vagnen utan resultat. Och så det där förbannade bonuskortet. Äntligen ute ur affären tystnar han som om jag tryckt på en knapp och jag går lättad hemåt. Tänker som jag gör varje gång - att det var sista gången jag handlade med barnvagn och bebis.

fredag 7 november 2008

Fog

Dimman har legat tät i två dagar, men idag har den lättat till min stora besvikelse. Jag gillar dimma, den skapar en sagostämning och får mig att känna som om jag bor i Algonquin Bay i Kanada. Det är egentligen ingen trevlig plats med tanke på alla mord som begås där. Det är en ogästvänlig plats även på andra vis, tjock dimma, kalla vintrar (de får skrapa bilrutorna på både ut- och insidan) och på sommaren är det så tjockt med knott att man inte kan vistas ute. Det är otroligt att någon vill bo där överhuvudtaget, men min favoritpolis John Cardinal gör det. Och vill man resa dit gör man det billigast och snabbast via författaren Giles Blunt.

Rakt på sak

Man vet att man varit ihop ett tag när ens partner knackar på toadörren och säger:

- Malin, är du klar snart? Sitter du och skiter?

onsdag 5 november 2008

Glamourös bloggare?

Här sitter jag och surfar iklädd vinterpäls (fusk så klart). Vi har inte fel på elementen. Nej, Odin sover på balkongen och därfär måste balkongdörren stå öppen så jag hör när han vaknar. Det blir lite kallt inne, men vad gör man inte för att härda sin son och göra honom motståndskraftig mot baciller. Huruvida det gagnar M:s tillfrisknande eller inte låter jag vara osagt...

Äktenskapstycke?

Igår hade jag min underbara vän och hennes 6 månader unga dotter här hela dagen. De bor annars i Köpenhamn så det var riktigt lyxigt att få rå om dem så länge. Tänk vad mysigt vi kunde ha det om de bodde här. Varför flyttar folk så långt bort? Varför är alla inte lika hemkära som jag? På fotot ser ni Odin och hans blivande fru. Han var lite svårflirtad igår, men det tar sig nog. De har ju tiden för sig.

Snor och seghet

Idag är Odins pappa sjuk och hemma från jobbet. Vi håller oss på behörigt avstånd från honom. Sjukdom smittar dock även mentalt. Det blir en viss stämning av att ha en sjukling i närheten. Man dras liksom med ner i snorträsket och tappar en gnutta energi. Man blir så att säga medsjukling.

Obama for President

Barack vann och jag dansade en liten glädjedans imorse när jag fått reda på nyheten via text-tv. Äntligen en president som man känner förtroende för. Men gudarna ska veta att jag inte skulle vilja vara i hans kläder. Han har ingen lätt uppgift framför sig. Ack nej. Världens tuffaste.

måndag 3 november 2008

Kul sagt

"Gå inte dit med tuttarna!"

(Sagt av min bror till sin fru då hon skulle stänga ytterdörren, orolig för att hon skulle få mjölkstockning av kylan).

Vi klarade det med äran i behåll

Vi klarade helgens eldprov - festen. Det kändes riktigt kul att vara på fest, klä upp sig, äta gott och "träffa folk". Jag hade glömt hur man gjorde när man går på fest men jag kom på det rätt snabbt. Även om det naturligtvis blir väldigt annorlunda när man har en bebis med sig. Vi stannade ända till - håll i er nu - tio! Tiden när man kunde titulera sig partyprinsessa känns som något jag drömt.

lördag 1 november 2008

Dags att damma av blåsan och raka benen

Ikväll vankas det fest. "Den lilla svarta" har dammats av och hänger förväntansfullt på en galge. Tack och lov kunde jag ha den fortfarande, jag var lite orolig att urringningen skulle vara för djup för mina mjölkstinna boobisar, men en säkerhetsnål löste det dilemmat.
Vi kommer att få ta del av en buffé och det vattnas redan i munnen på mig. Födelsedagsbarnet som är min kollega har alltid imponerat med sina matlådor på lunchrasterna (mat som en annan inte ens vågar sig på till fest) och jag har dragit mig allt längre in i hörnet med mina fiskpinnar. Dessutom äger hennes make ortens populära konditori och bageri. Endast en sak bekymrar mig... Vad pratar man med folk om? Jag har ju bara Odin och allt som rör bebisar i huvudet. Vem är intresserad av hur ofta jag ammar honom och hur många gram han väger?

Hösten puts väck

Vintern kom plötsligt och obarmhärtigt. Vi blev strandsatta eftersom bilarna saknar vinterdäck och däcken är hos svärmor 4 mil bort. Odin far som en vante i vagnen på den knaggliga isen och jag hade önskat att vi stod inför sommaren och inte vintern. Bebis + vinter = bök. Kläder i lager på lager, ständigt blött i hallen, frysa och svettas om vartannat och släpa på vagnen på oplogade vägar. Måtte det bli en mild vinter.