Massage

Idag har jag äntligen utnyttjat en av mina 30-årspresenter och blivit knådad på i 75 minuter. Massören bekräftade det jag redan visste - att jag är stel som en käpp.
- Oj.....oj.......oj........, lät det.
Men jag gillar att bära på Odin och tänker fortsätta med det nästan lika mycket som förut.

När han sträcker upp sina armar för att bli upplockad, lägger huvudet mot min axel och jag stryker honom över håret och viskar mina kärleksförklaringar - det är värt lite värk.

Och alla dessa ramlingar...

Allt är till synes frid och fröjd, men sekunderna innan Odin kör morfars traktor har han ramlat på asfalten och slagit både läpp, haka och blivit av med en del av sin ena framtand. Imorgon ska han till tandläkaren. De gör nog just ingenting men det är bra att få det dokumenterat ifall det senare visar sig att den permanenta tanden blivit skadad av smällen. Odin är alldeles prickig av små blåmärken just nu. Är det någon som vet om det finns rugbyutrustning i barnstorlekar?

Malin ♥ sommarmat

Midsommar 2010 - en solskenshistoria

Torsdagen, midsommarfirande i Mats barndomsby med svärmor:

Midsommarafton, sillunch i campingstil med Mats släkt och sedan firande i min barndomsby med släkten:

Midsommardagen, utelek, restuppätning och fika med vännerna på vår tomt:

Traditionsbunden

Jag vill bara passa på att mittuppi packing, brödbak och allmän röra önska er en riktigt trevlig midsommarhelg. Vi ska fira traditionsenligt i dagarna två, sill, lax, nypotatis, jordgubbar, nära och kära, små grodorna, folkdräkt (Odin), paraplyer (?), traktorflak och björkris. Det enda jag hoppar är nubben. Jag hoppas att jag kan bjuda på en riktig bildkavalkad på söndag. Ha det finfint!

Aj aj

Det är mycket aj aj, usch, nej och fy just nu.
- Nej inte fimpen! Släpp den!
- Usch, inte ta den döda flugan.
- Aj aj spring inte i soffan.
- Inte ut på vägen! Stopp!!
Ofta går jag upp i falsett och får en gäll och hemsk röst som jag avskyr. Det är nästan min värsta farhåga när det kommer till föräldraskap - att jag ska bli en av de där mammorna (det är alltid mammorna?) som bråkar och hotar. Senast i måndags hörde jag en mamma halvskrika till sitt barn på Lindex: "Om du inte är snäll nu så går jag och mormor och lämnar dig här!". Jag tror att ni alla har sett den här mamman. Alltför många gånger. Och jag förstår att det är lätt att bli henne. Men jag ska göra allt, allt, som står i min makt för att slippa.

Vägen

Om ni vill se en film maxad med så mycket elände att hälften vore nog ska ni se The Road men Viggo Mortensson. Det blir inte mycket värre än så här. Hela samhället har kollapsat. All växtlighet är död. De få överlevande som finns äter upp varandra. Vi får följa en pappa och hans sons hopplösa kamp för överlevnad (men jag fattar inte varför de inte gör slut på sig, så tröstlöst är det). Filmen kan inte lämna någon oberörd.

Findag

Elina kom redan 8.20 imorse. Hon följde med på Skogis.
Och sen skulle hon rensa ogräs...

Trångt

Det är ganska ofta man säger "jag måste ha nya jeans". Men jag har sällan menat det så mycket som nu. Jag är bara i vecka 14 men måste redan ha gummisnodd i gylfen på mina gamla jeans. Så ikväll har jag varit på kupolen och köpt två par jeansleggins med låg midja och gigantisk resår. Jag förstår att mina systrar inte kunde hålla sig för skratt när de såg dem.

Kalas