Livet på en hylla

Övervåningen har blivit ett hem ikväll. Jag har nämligen, i Mats frånvaro, monterat sex låga Billy-hyllor (ett toppen lördagsnöje i sällskap med lite rödvin). Äntligen har vi en bokhylla! En bokhylla är inte ett alternativ för mig. Det är en nödvändighet. Men med en gavelspets till sitt förfogande var det inte helt lätt att få till det, tills jag för några veckor kom på att det är superfint med låga bokhyllor. Så självklart. Ändå tog det 1,5 år att komma på det. Men det är som klyschan säger - man måste bo in sig. 
   Nu återstår det roligaste. Att fylla hyllorna och sätta tavlor ovanför. Och någon färgkoordination blir det rakt inte tal om, hur fint det än må vara. Hur ska jag kunna sätta böcker av samma författare på olika ställen? Omöjligt. 
   Nu är klockan 22.09 och sängen kallar på mig starkare än vanligt eftersom jag har varit dagmamma hela dagen (Vincent och Embla). Tack för att ni tittar in! God natt…     

Bilden har jag lånat från Krickelin som hälsat på hos Lisa Burenius.