Solen kom idag och energin med den. Dammade, dammsög och torkade golven med hjärtans lust. På eftermiddagen när Odin hade vaknat efter sin 30-minuters eftermiddagslur satte vi oss i soffan och gosade och han somnade om. Det är något visst med sovande bebisar. Lika intensiva som de är när de är vakna, lika fridfulla är de när de sover. Det var längesedan han fick sova klart i min famn. Oftast är jag snabb med att lägga honom i sängen för att fortast möjligt kunna ta itu med allt. Alla dessa måsten kan dra någonstans. Den timmen, då jag låg med Odin på mitt bröst, var en sådan stund då man vill stanna tiden.
2 kommentarer:
vad underbart :) ta till vara sådana stunder! längtar tills lunch!!!!!!!!!!!
åh, vad vackert! jag förstår känslan än mer sen han somnade i min famn... det var så underbart!
Skicka en kommentar