Härmaren

Odin leker mycket rollekar nu och jag är så klart en av förebilderna. Det är otroligt roligt att "smyga" på honom och se vad han hittar på. Igår lekte han att en stor nalle var en bebis och han dess mamma. Han spände fast nallen i Alvars bilbarnstol. Sen läste han en saga för sin bebis. Efter ett tag börjar Odin härma skrik. Nallen är hungrig. Med en ljudlig suck drar Odin upp tröjan och lägger bebisen till bröstet för att amma! Jag måste erkänna att det var lite svårt att hålla sig för skratt här. Man lär sig mycket om sig själv när man har en liten "härmare" och det är inte alltid smickrande upplysningar.


P.S. Jag vill dock säga till mitt försvar att jag inte suckar varje gång jag lägger Alvar till bröstet, det är bara ibland på nätterna och väldigt tidigt på morgonen, men även små grytor har öron!