Schlageryra

Schlagerspektaklet är igång. Det går inte att värja sig. Efter varje fiasko i Eurovision Song Contest tror man att hysterin ska lägga sig. Jag var väl knappast den enda som sa att "nu ska jag aldrig mer titta på det här. Jag blir bara förbannad!" när Sverige kom på 18:e plats förra året. Och ändå så satt jag där igår igen... För trots att jag har ett dussin Ingmar Bergman-filmer så tycker jag att melodifestivalen är underhållande. Och det står jag för. Det ger en känsla av gemenskap att sitta och klaga tillsammans med andra på artisternas kläder. Och på den utdragna röstningen. Och på låtarna (Caroline af Ugglas låt var dock helt okej om man blundade). Det ger en känsla av gemenskap när man plötsligt lite försiktigt och trevande säger att: "Den här var då bäst hittills i alla fall" och får medhåll. Melodifestivalen förenar. Men jag röstar inte. Det får räcka att jag betalar TV-licensen.