Jag har tänkt den förbjudna tanken nu. Den som jag inte fick tänka. Inte än. Inte redan. Hur ska jag orka tiden ut? Det känns som magen ska spricka närsomhelst. Det är två månader kvar.
Jag förstår, jag förstår precis!Om det är till någon tröst så går tiden fort och då har man glömt hur jobbigt det var. Jag tycker att jag nyss var där och inte förstod hur jag skulle orka, men nu är jag här och har lilla Lovisa och hela 11 dagar har hon hunnit bli.Håll ut! Kram
5 kommentarer:
Vilken underbar blogg du har Malin! (och en underbart fin mage med!)
Ha det så bra och var rädd om dig!
Sara
Jag tycker du är så stor och rund redan nu, det KAN ju bara inte vara 2 månader kvar! Det är säkert en felräkning på tiden.. -:)
Kram Moster
Det är bara att kämpa på sis! När ungen väl är ute är det värt det tusen miljoner gånger om. Och du är ju så vacker med din mage :)
Jag förstår, jag förstår precis!Om det är till någon tröst så går tiden fort och då har man glömt hur jobbigt det var. Jag tycker att jag nyss var där och inte förstod hur jag skulle orka, men nu är jag här och har lilla Lovisa och hela 11 dagar har hon hunnit bli.Håll ut!
Kram
Jag tror som moster, det är felräknat och babyn kommer den 1 december! KRAM!
Skicka en kommentar