Odin vaknade halv fem imorse igen efter en rucklig natt med feber, hosta och snor. Han satte sig på min mage, hoppade och sa "Upp! Upp!". Då började jag faktiskt grina lite. Man är ju bara människa. Mats gick upp med Odin och när jag kom upp vid sex låg båda och sov i soffan.Nu väntar jag på SVT:s nya serie Våra vänners liv och hoppas att det är serien som jag väntat och längtat efter hela hösten.
3 kommentarer:
Jaha, nu har jag missat en serie igen. Eller ja, jag kan ju fortfarande börja, men jag vill nog inte följa fler serier än vad jag gör! Hoppas den passar dig!
Och det är alltid okej att gråta! Man är som sagt inte mer än människa (klockan halv fem är man snarare mindre än en människa).
Jag har såklart missat även denna premiär... såg några snuttar... puss!
Skickar en styrkekram elektroniskt!
Skicka en kommentar