Min kollega och kompis Karin och hennes familj hade bjudit oss till lilla Martas dop.
Alvar sjöng sina nya höga toner, som han är så lycklig över, och fick folk att vända sig om i kyrkbänkarna. Jag fick plugga igen honom med nappen.
Odin var inte still många sekunder men som tur var fanns det en lekhörna. Smart kyrka!
Vid fikat efteråt satt vi bredvid Anna och hennes familj...
..och smaskade prinsesstårta...
...och annat gott i eftermiddagsolen.
Jonna var gräsänka och gjorde oss sällskap. Odin fotade henne.
Imorgon ska ni få se några bilder från det fina dopet vi var på igår. Nu ska jag ta itu med ett diskberg och sen söndagssteken (!).
Jag har tjuvstartat Halloween idag och gjort ett litet pumpa- och ljusarrangemang enligt principen Man Tager Vad Man Haver. De små fejkpumporna köpte jag på Ta Till Vara för en femma styck häromdan. Pumpagubben har jag haft i många år. Blockljusen har jag fått. Humlegrenarna, bären och mossan plockade jag in från trädgården. Det ska bli intressant att se vad som vaknar, tror att det är vår, och kryper ut på vårt vardagsrumsbord om ett tag!
Tack Jonna för att jag fick en liten del av din enorma födelsedagsbukett. Delad glädje är dubbel glädje, så sant som klyschan lyder.
Söta sysslingar.
Legolek.
Finmiddag och all tänkbar service i dagarna tre. Tack snälla ni för allt!
Tacogratängen ligger redan på receptbloggen.
Jag hade ALDRIG fixat tågresan utan mamma (som sedan bodde hos moster).
Odin fick många kompisar i olika åldrar på tåget. Bland annat femåriga Sherikin som bjöd på film och salta pinnar. Det är underbart att han är så social och oblyg men när han frågat samma personer ca tio gånger "vad heter du?", "vad gör du?", "var ska du?" så fick vi försöka avleda honom lite diskret. 
Här har vi kommit till slutet på hemresan och är ganska möra, den tog 7 timmar och 45 minuter från dörr till dörr. Tåget blev försenat i 1,5 timme, så vi fick hänga på Sala tågstation ett bra tag. Odin sov middag på en parkbänk. Trots förseningen gick det väldigt bra. Barnen var helt otroliga. Odin gnällde ingenting! Alvar gnällde lite. Jag gnällde mest...
Hemma väntade en utsövd och utvilad pappa med middagen klar. Efter ett bad somnade båda gossarna på stört och jag strax därefter. Idag är vi hemma och tar igen oss.
Lite snor kan inte stoppa oss. Väskorna är packade. Magarna är fyllda. Naglarna är målade. Hej-då-brevet till Mats är skrivet. Mackorna är bredda. Göteborg - här kommer vi!
se film på datorn med pappas hörlurar
och dricka ur sugrör och äta choklad fast det bara är onsdag. 
http://www.pinterest.com/
Jag är en periodare vad det gäller brödbak och nu är jag nästan manisk. Kan det vara ett tecken på att jag mår bra/är pigg eller ett teckan på verklighetsflykt/behov av avkoppling? Jag vet inte men idag har jag blandat min tredje deg sen i måndags, varav två med fördeg/surdeg så nu är jag uppe i familjen Backlunds status. Jag ska baka mig igenom hela Kärlek, oliver och timjan har jag tänkt. Såg ni förresten Landet Brunsås i tisdags? Det handlade om svenskarnas relation till bröd och hur det gått från att ses som "basvara till livsfara". Det var intressant men jag kunde inte identifiera mig det minsta eftersom jag fortfarande käkar mackor hejdlöst. Skogaholmslimpa, rasker, frökusar, lingongrova - allt går ner, men godast är förstås (alla tillsammans i kör) hembakt!
Den här veckan har gått väldigt fort. Att vara ensamstående mamma har varit löjligt lätt med risk för att låta kaxig, dels är jag ju van att vara själv med barnen men framförallt har jag haft sån uppbackning. I helgen bodde vi hos svärmor med full service. I måndags hämtade faster Mi Odin på dagis sen var hon, svärmor och svärmors väninna här hela eftermiddagen. På kvällen kom mamma. I tisdags var Linda och hennes barn här. Igår var Madde och Fia här på förmiddagen och på eftermiddagen hade Jonna och Jonathan hand om Alvar när jag och Odin var på Bamsegympa och sen passade de båda barnen så jag fick träna. Nu har vi varit på kyrkis och ikväll ska vi få middag hos brorsan med familj. Imorgon får vi träffa vår efterlängtade Elina och sen kommer vår kära jägare hem förstås. En alldeles perfekt älgjaktsvecka på det hela taget.
Såg ni Den som dräper på TV4 igår kväll klockan 21? Om inte, var glad för det! Jag är inte mörkrädd men den här serien var det värsta jag sett på länge. Jag fick samla ihop den lilla gnutta mod jag hade kvar för att våga kvällskissa med Doris. Historien lämnade mig med en stark obehagskänsla och det tog lång tid innan jag kunde somna (med Odins hand i min). Jag gruvar mig redan för nästa vecka - för trots att det var plågsamt att titta måste jag se upplösningen. Kan man kalla detta underhållning?
(Alvar är i alla fall cool i sin overall från slutet av 70-talet som både kusin Daniel och brorsan haft.)
Vi har varit i grannkommunen i helgen. Där har vi åkt snurrande tekoppar och hängt med svärmor, svägerskan och extrafarmor. 
- Det är nåt i där! sa Odin imorse när han tog på sig stövlarna.
Sagt och gjort. En bit gammal tapet från mamma och pappas sommarstuga i Skarbohäll blev helt perfekt. Snyggt och dessutom nostalgiskt eftersom den där tapeten påminner så mycket om min barndom. Brickan kommer att få hedersplats i köket i huset.
Förra helgen var i det närmaste helt oplanerad. Denna helg var planerad från början till slut. Barnklädesloppis, kompisar på besök, jobb på bygget och idag städning på morgonen och skönt häng hos svärmor resten av dagen med lek och massor av godsaker. Nu börjar barnen bli tuppända av trötthet och det är dags att avsluta den första helgen i oktober månad, knyta ihop säcken och ställa den i minnenas förråd.
