Tack för alla positiva kommentarer om mitt världsföräldrarskap. Kul att fler är eller funderar på att bli det!

Ingen Törnrosa

Jag ser mig omkring i badrummet och finner produkter mot trött, slitet, skadat och glanslöst hår. Mot mörka partier under ögonen, torr hy och massa annat jox. Det är skrattretande. Det är ju inte kurer och krämer jag behöver - det är sömn. Törnrosasömn. Sova-i-hundra-år-och-vakna-av-en-kyss-sömn.

Världsförälder

När jag hade kursen Etik och livsfrågor i höstas frågade jag eleverna om "dem som har det bra har en skyldighet att hjälpa dem som har det sämre?". Vad tycker ni? Jag har funderat mer på detta sen jag blev mamma. Idag har jag blivit världsförälder hos Unicef. Det är alltid en början men jag skulle vilja engagera mig mer. Jag vill att mina barn så småningom ska förstå att alla barn inte lever så privilegierat som dem. Det är jättevikigt för mig att de blir en som bryr sig om och inte en som rycker på axlarna. Det är viktigare än att de lär sig sitta still tills alla har ätit upp.

Endagsförkylning?

Storebror blev snorig i helgen men det gick över lika fort som det kom. Han stannar iallafall hemma från förskolan en säkerhetsdag. Jag satsar på att ha en dötråkig dag för då kanske chansen är större att han vill gå dit imorgon, men Odin är ganska duktig på att roa sig själv, som ni ser, så vi får se hur den teorin funkar i praktiken.

Vara liten lite till

Det börjar bli dags att byta liggdelen mot sittdelen för Alvar men det tar emot något väldans. Med Odin var varje utvecklingssteg kul men Alvar får gärna vara bebis länge till. Det kan ju vara den sista vi har! Jag vet att barn inte ska åka framåtvända förrän de är 1 år men jag provade bara pyttelite. Syskonsulkyn är ett blocketfynd och kommer nog att bli flitigt använd så småningom.

Bebisar regerar

Jag håller min brorsdotter för första gången. Möter hennes lugna ögon. Jag är vuxen. Hon är inte ens en vecka. Ändå känns det som om det är hon som sitter inne med all världens visdom. Det är nåt visst med en nyfödd.

Brorsorna Bus

Det har gått bättre på dagis onsdag och torsdag men det känns rätt skört och tankar om förskolans vara eller icke vara mal ständigt. Odin har fått gå 9-12 idag och även imorgon för att försöka vända den dåliga trenden innan nästa vecka då nya inskolningar väntar och personalen inte kommer att kunna ge honom lika mycket uppmärksamhet. Det är förövrigt rätt mycket "vill inte" just nu. Tänderna är till exmepel i det närmaste omöjliga att få borsta. Förra veckan när vi var hos tandläkaren gapade han dock lydigt. Och det sista han sa till henne var:
- Jag vill ha choklad (han hade hört att vi pratade om godis).
- Ja, du är klar nu.
- Jag vill ha CHOKLAD!
- Nä du! Det får man INTE här. Det får man bara IBLAND vid EXTRA festliga tillfällen!
Alvar är lika okomplicerad som vanligt. Det enda kruxet är att han fortfarande är tämligen ointresserad av mat och att han envisas med att amma med 2-3 timmars mellanrum på nätterna. Efter snart 8 månader börjar jag nu bli väldigt sliten men har inte riktigt ork att ta tag i situationen. Nästa vecka ska vi till BHV och jag vet precis vad hon kommer säga (samma sak som hon sa upprepade gånger om Odin): "Han kommer fortsätta så länge du tillåter honom". Det må så vara men mitt i natten är man väldigt väldigt lättövertalad.

Upp- och nervända dagen

Dagen började i total katastrof. Odin ville inte till förskolan imorse och grät så han hulkade. Jag fick vända vid Tällbergsporten. Jag kunde bara inte lämna honom i det tillståndet. Moderskänslan var fundamental. Varken jag eller pedagogerna kan förstå denna plötsliga vändning. Trots den miserabla starten blev resten av dagen en solig historia. Elina kom förbi och spred sin glans (läs: sitt snor) över tillvaron och vi fick finfika hos Jonathan.

"Surt" sa räven om rönnbären

Jag sitter här och gråter en skvätt av ilska och besvikelse. Jag har just upptäckt att jag inte alls tankade korten ur kameran igår kväll som jag tänkte. Jag satte visst bara i sladden och sen blev det inte mer, trött som jag var. Dessvärre raderade jag alla kort på kameran imorse. Så nu är alla kort från Odins frukost på säng, kalaset och fredagens kräftskiva borta föralltid. Jag har lust att slå nåt hårt i skallen på mig själv.

3 år!

Idag har vi firat vår älskade glada busunge som fyller 3 år. Dagen blev väldigt lyckad och solen sken upp lagom till kalaset så vi kunde sitta ute. Vill ni se lite bilder från kalasandet så kika in här och/eller här. Nu är jag så trött att jag skulle strunta i tandborstningen om det inte vore för alla smetiga skålar och allt fikabröd jag glufsat.

Faderullanlej

Det är mycket nu. Men bara roliga saker. Jag har blivit faster till mitt tredje brorsbarn idag. Klang och jubel! Efter fyra pojkbarnbarn föddes så lilla Embla. Som jag längtar efter att få träffa henne och hennes föräldrar.
Snart tar jag en västerbottensostpaj under ena armen och Alvar under den andra och åker till en kräftskiva med ett gäng coola kvinnor.
I övermorgon fyller Odin ofattbara 3 år så resten av helgen går åt till förberedelser och firande av det. Det är tur att vi går upp halv sex på morgonen så vi hinner med allt kul... I förrgår hade jag äran att träffa och fika med syrrans pojkväns farmor och farfar. De var supergulliga och jag blev påmind om hur ofantligt mycket jag saknar att ha en farmor/farfar/mormor/morfar i mitt liv.

Vill inte släppa taget

Snälla stanna lite till! Jag ber dig. Jag är inte färdig med dig än. Har badat för lite. Inte ätit en enda mjukglass. Bara köpt jordgubbar ett par gånger. Plockat för få blommor. Gått för lite i daggvått gräs. Snälla sommaren, du är väl inte slut än?

Inrutat

Efter att ha tagit dagen som den kommer under Mats semester är det rätt skönt att vara tillbaka i den mer inrutade vardagen. Faktum är att jag alltid har gillat rutiner och sen jag fick barn älskar jag dem. Rutiner gör livet så mycket enklare. Odin är på dagis måndagar, tisdagar och onsdagar mellan 9-14. Då umgås jag lite extra med Alvar, eventuellt lediga familjemedlemmar eller mina vänner, handlar, gör ärenden eller går en promenad. När vi hämtat Odin äter vi mellis/dricker eftermiddagskaffe. Mats är tjänstledig för att bygga klart huset nu och styr sina tider själv men vi äter middag klockan 17. Vid 19-20 sover barnen för natten och vi får lite kväll för oss själva. Ordning och reda. Ingen löning på fredag.

Kalas gör det lite roligare att bli äldre

Tack till Elina för alla bilder.

Var finns Herr Kantarell?

Igår hade jag födelsedagskalas för släkten. Jag visar lite bilder från det imorgon när jag snott Elinas. Idag har vi varit ute på svampjakt med sisådär resultat. Vi fick bara ihop lagom till varsin kvällsmacka, men jag ska stänga av telefonen, blunda, njuta och idissla varje tugga som en ko.

Osynk

Maken till osynkade barn får man leta efter. Odin vaknade rekordtidigt klockan 5 och Alvar sov rekordlänge till klockan 7.30. Själv har jag inte vaknat än.

Varken ung eller gammal

Nu är jag 32. Jag smakar på det nya numret. Det känns okej, varken ung eller gammal utan lite mittemellan. Det gäller att tänka rätt - i förhållande till dem som är äldre är man alltid yngre. Den strategin funkar tills den dan man är äldst.
Idag har jag blivit bortskämd och fått choklad, rosor, en brännässla från min brorsson Gustaf, en ljusblå gratängform, en läslampa, blommiga trädgårdshandskar och både väntade och oväntade gäster. Lägg ett skrubbsår och en ballongmage på det. Imorgon firar jag vidare med thai-mat och på lördag blir det släktkalas. Varför fira en dag när man kan fira i dagarna tre liksom?

Socker hela veckan lång

Jag tror på fullaste allvar att jag är sockerberoende. Socker är mitt uppåttjack. De dagar sedan förlossningen som jag inte ätit sötsaker (mestadels kaffebröd) kan nog räknas på mina tio fingrar. Jag vet allt om det negativa med tomma kalorier men just nu har jag varken vilja eller ork att ta mig ur mitt beroende. En dag ska jag ta mig i kragen och hålla mig till lördagsgodis. Med risk att jag börjar snusa istället...

P.S. Ikväll ska jag iallafall odla mitt sunda jag lite och gå på friskis och Svettis.

Sensommarskimmer

Okejrå det regnade även där vi bodde i helgen. Men det gjorde sig liksom inte lika bra på bild.

Kladdigt

Matintroduktionen har gått lite segt men nu börjar det lossna och majs har blivit riktigt populärt som synes. Vi kämpar på. Och mixar på.

Dagvill

Jag tar tillbaka det där jag skrev om att jag vill att det ska bli mulet. Nu kom jag på att det redan är augusti och har ångest för att sommaren snart är slut istället. Den är ju bara för bäst. Så här härlig var den på grillfesten igår.

År nummer 6

Bli inte arga nu men jag önskar att det är mulet imorgon. Bara för en dag. Idag får det gärna vara fortsatt fint dock för vi ska på grillfest ikväll. Jag och Mats inledde dagen med långlyxfrukost, utan barn, på Dalecarlia. Jag gjorde mig en ambitiös frukt-och grönsaksdrink i råsaftcentrifugen, tuggade långsamt, valde noga och tittade med ett leende på barnfamiljerna som försökte hålla ordning på äggskal och barn. Vi firar sex år som par idag. Trots det tänker jag inte skriva någon kilometerlång kärleksförklaring. Att läsa långa utläggningar om hur fantastiska andras män och barn är tycker i alla fall jag är både tråkigt och privat. Jag älskar dem alla hejdlöst. Punkt.

Olika men ändå lika

Jag har bara träffat den nya grannkvinnan och hennes barn två gånger men hon har redan pussat båda mina barn, sagt att jag är jättesnäll och talat om att jag borde gifta mig nu när jag har två barn. Hon är jämngammal med mig, kommer från Irak och jag gillar henne skarpt. Trots att det ligger krig och elände bakom att de kommit hit är jag glad att Leksand tar emot flyktingar. Det gör att vår kära lilla håla inte känns lika liten. Och jag kan inte tänka mig ett bättre sätt att vaccinera mina barn mot främlingsfientlighet än att umgås med människor från andra kulturer. Jag hann bli nästan 32 år innan jag pratade med en muslimsk kvinna. Alvar var 7 månader när han fick en puss på handen av en. Så fort Ramadan (fastan) är över har hon lovat att bjuda mig och Jonna på arabiskt kaffe och kakor. Det blir tyvärr tidigast i september alltså för det har jag just googlat mig till.