Dimman har lättat och solen förstärker åter alla underbara höstfärger. Nu är det höst när hösten är som bäst. Överallt äpplen som man får anstränga sig hårt för att inte palla. Jag har blivit för gammal för att palla äpplen, för feg. Men igår kväll pallade jag en rönnbärsklase. Räknas det?
Jag gillar dimma. Det är något sagolikt och romantiskt med dimma. Odin gillar däremot inte dimma, han visade med all önskvärd tydlighet att han ville hem i förmiddags när vi var ute och gick. Så det vara bara att halvspringa hem. Det är bäst att inte gå för långt hemifrån. Ingenting är sig likt sen Odin kom. Igår åt jag kvällfika på toaletten. Han var bara nöjd på skötbordet, så vad gör man? Odin regerar. Malin lyder. Det är de enkla reglerna. Man uppfostrar inte en krabat på en månad.
2 kommentarer:
Hej Malin! Hoppas allt är bra med dig och lilla krabaten. Är han en månad redan? Tiden går så fort..resan var underbar. Hade gärna gjort den en gång om året men för min del var det nog en gång i livet hihi :) Fast nu hade mammas tremänning ngt att göra med detta hotell så lägenheten var hans och rummen fixa han gratis ;)Ännu bättre va, har inte ens vågat kika på hotellts rumspriser! :)
haha hoppas du inte sket samtidigt som du åt, för där går väl ändå gränsen ;)
Skicka en kommentar