söndag 11 april 2010
Och jag är ändå ingen pedant
Jag kan inte till fullo njuta av våren. Det kan inte hjälpas. Det är ju så in i vassen skitigt överallt! Vovven måste duschas efter varje promenad. Hallen måste sopas varannan timme. Alla skor är leriga. Hemmet känns aldrig rent. Trots att fönstrena fortfarande är oputsade (jag skyller på att jag måste vänta tills all vägsopning är avklarad) så skiner vårsolen obehindrat in och belyser lägenheten från sin sämsta sida. Varenda litet sketet skräp syns, varenda fläck på väggar, vitvaror, dörrar och kakel. Den tunna hinnan av finkornigt damm som man lätt kunnat ignorera hela vintern går inte längre att bortse ifrån. Och vem kan neka en liten parvel som vill gå omkring i sin mammas stövlar på parketten?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Jag kände precis samma sak idag. Solen står nu så pass högt att strålarna når vår lägenhet. So far, so good. Men sen såg jag fläckar jag aldrig sett förut! Genast var det inte lika roligt med solen mer... Eller härligt på ett sätt, men ja, du fattar.
Ingen pedant? Haha.
Håller med Elina, man SER allt grymt bra just nu.
Skicka en kommentar