Del 1

Nu har vi varit in till Förlossningen och vänt. Det började igår vid 17-tiden och inatt klockan halv två hade jag 5-10 minuter mellan värkarna och vi ringde efter Jonna och Jonthan som kom pulsande över gården med rufsiga hår och morgonrockar. Jag och Mats begav oss iväg, spända och förväntansfulla. Månen lyste vackert över det kalla gnistrande landskapet och jag kände mig lugn och lycklig. På förlossningsavdelningen blev vi väl mottagna. De klämde, registrerade och kände och konstaterade att jag var öppen 1 centimer. En ynka centimeter! Efter så många timmar! De föreslog att jag skulle sova och samla kraft. Jag fick en insomningstablett och en bricanyl som får sammandragningarna att stanna av och jag somnade faktiskt. Imorse var det lugnare än lugnast och vi fick åka hem igen sedan vi ätit frukost och de konstaterat att bebisen mår jättebra. Det kändes så klart lite snopet men samtidigt är det skönare att gå hemma och vänta. Nu har jag sovit gott bredvid Odin och värkarna börjar smyga sig på med förnyad kraft igen. Mamma hämtar Odin efter jobbet och min gissning är att det bär av ikväll eller inatt igen. Det är nästan lite för spännande det här... Tänk på mig.