Eländes elände

Måndagmorgnar är liksom redan från början lite motiga och ibland är de mer överjävliga än vanligt. Imorse spöregnade det så mycket att vovven vägrade kissa. Redan när jag kom till bilen var jag genomblöt om fötterna eftersom mina skor glappar vid sulan (billiga skitskor!). Vid första utfarten på en större väg får jag motorstopp och stannar mitt i vägen, och då menar jag mitt i vägen. Stressnivån stiger. Det kommer bilar från båda hållen och en busschaufför kommer ut och frågar om jag vill ha hjälp att putta bilen av vägen?
- Nädå, den startar nu, säger jag självsäkert då jag känner att bilen ger ifrån sig några livstecken.
Jag lyckas till slut åka vidare, men upptäcker snart att jag inte har någon bensin. Hmm… kan det ha berott på det? När ska jag lära mig hålla koll på mätaren, jag vet mycket väl att den inte kan komma ner på rött utan att krångla?
Jag vänder och åker mot närmsta mack, rullar bilen när jag kan. Cirka hundra meter från macken stannar bilen igen och jag inser att jag måste gå sista biten i spöregn för att köpa bensin. Jag köper en dunk och klarar inte ens av att tanka, trycker in knappen för 95-oktanig bensin och tar pumpen för 98-oktanig. Känner blickarna från gubben på macken. Upptäcker mitt misstag, fumlar, häller bensin bredvid och går slutligen in med den bensindroppande dunken för att betala.
- Öj du kan lämna bensinen utanför, gastar gubben och jag får vända och gå ut igen.
Suck… självklart... Väl tillbaka vid bilen har den immat igen fullständigt. Jag häller i bensinen och tror att eländet är över, men bilen startar ändå inte. Efter omkring tjugo försök börjar den tveksamt att röra sig framåt och jag kan fortsätta till jobbet.
Det här var sista gången. Nu ska bilen väck. Är det någon som är intresserad? Du får ett bra pris vid snabb affär.