Min pojkvän har köpt en blå Volkswagenbuss, som av en händelse har samma blå färg som min bloggsida. Den är riktigt söt och vi lär hädanefter aldrig kunna åka osedda genom stan. När jag var yngre och lite mer utsvävande i min livstil, drömde jag om en likande buss, som jag kunde inreda och kuska runt i på festivaler och annat på äkta hippimanér. Det var då det... Nu ska bussen användas som byggbil till vårt kommande hus. Tiden förändras och människorna likaså.
1 kommentar:
haha... känns som vi är rätt lika... men ibland kan jag känna ett litet sug efter att bara göra något helt annat, typ volontärarbeta, få perspektiv på ens vardag, det inrutade.
Skicka en kommentar