Igår genomled jag min största pröving hittills som mamma (efter förlossningen förstås). Jag fick mjölkstockning. Smärta i ena bröstet och feber. Det var fruktansvärt. Att stå och vyssja ett skrikande barn yr av feber och med värkande bröst är ingen barnlek. Och martyr som jag är så var det först när febern stigit från 38.5 till 39 som jag ringde M och sa:
- Nu får du lov att komma hem. Jag har 39 graders feber. Jag orkar inte mer!
Det kändes som jag befann mig i en dramafilm. Gråtande och snörvlande tittade jag på min förskräckta son och försökte le (men det blev nog mest en grimas).
- Det är ingen fara med mamma gubben, hon är bara lite förkyld. Det går snart över.
Vilket det också gjorde, tack och lov. Nu har jag köpt en pump så att jag kan tömma mina stinna bröst när Odin inte orkar. Förövrigt var vi till BVC idag och han väger nu på sin femveckorsdag 5030 gram och mäter 57 cm. Han har växt 6 centimeter på 5 veckor, inte illa!
- En exemplarisk gosse, sa läkaren (vilket han säkert säger till alla) och mamma Malin gick stolt som en tupp hela vägen hem.
4 kommentarer:
neeeeej, men guud vad jobbigt! stackars systra mi... hoppas det är bättre nu! och tack för hjälpen idag. massa pussar! längtar så efter att få se hur han växt :) det måste vara stor skilland sen jag såg honom. pusspusspuss!
ååå det där vet jag hur det känns, inte roligt alls... jag hade det flera gånger när t var bäbis men bara en när a var bäbis, då hade jag lärt mej min läxa att klä mej varmt även när man trodde att man inte behövde det.. hoppas du inte behöver genomlida det igen!! Kram/mia
stackare fy vad drygt det måste vara kram.
michie hade haft mjölkstockning i östersund nu!
Skicka en kommentar