Suddiga bilder - klara minnen

Lördagens adventsmiddag med översovning hos mamma och pappa blev precis så där supermysig och rörig som det brukar bli när 10 vuxna, tre barn och ett halvt zoo umgås. Som någon sa: "Det bli ju inga pinsamma tystnader direkt". Mina bilder lämnar mycket övrigt att önska men jag kunde inte låta bli att visa några ändå.

Hela familjen samlad på väggen...och i verkligheten...

Jonathan och Mats Finn ett fel! Odin och Moster Elina Stiligt par Andreas, Vincent och älggrytan med ädelost och rödvin Jag Mamma Fia Jonna Pappa och brorsan Vackert med ljusslinga i rönnträdet Snögubben hälsar välkommen På promenad dagen efter

Bråckfan

Igår upptäckte vi till vår stora fasa att Odins ljumskbråck är tillbaka. Vi fick ju tid för opertion i februari om ni minns? Då hade vi dock inte sett bråcket på flera månader och det hela avbokades. Naturligtvis ringde jag lasarettet imorse men trots att vi varit inbokade på operation förut måste vi ta vägen via vårdcentralen. Vore det inte lika bra om vi fick komma till specialisterna direkt? Landstinget behöver spara pengar, ändå ska man prompt till vårdcentralen för att få remiss. Jag kan förstå om man är ett oskrivet blad, men vi måste ju finnas i journalerna. På vårdcentalen hade de ingen tid. Surprise. De skulle ringa åter imorgon för vi behövde få komma in snarast, det var vi överens om. Odin verkar inte lida nu men hamnar bråcket i kläm får han fruktansvärda magsmärtor och läget är akut, då måste han opereras på stört. Tror ni jag är orolig eller orolig?

Nattskrot

Jag kom hem klockan tolv igår efter en synnerligen lyckad personalfest. När jag precis hade somnat vaknade Odin och var pigg som en mört. Drygt två timmar senare somnar han motvilligt. Så därför är jag en jubelidiot som sitter här och inte passar på att vila nu när han sover middag. Hej då!

Julfest med kneget

Fint dukat och räktoast på plats när vi kom.
Bossen hälsar välkommen.

Pelle & The Poorboys förgyllde kvällen.

Ingen bystuga utan gamla klassfoton.

Finfina blomsterarrangemang av eleverna på floristprogrammet.

Jag och mina kollegor svänger våra lurviga så svetten yr och glömmer för en stund nedskärningar, indragningar och minskat elevantal.

Simsalabim

För några månader köpte jag ett bord på loppis för hundra penningar. Det var mörkbrunt på gränsen till svart, men jag tänkte att med lite färg och en ny knopp kunde det bli fint. Först blev det stående hos mina föräldrar bra länge men efter att jag fått lite överbliven färg av min kompis kille som är målare (Tack Anders!) så tog jag mig stadigt för.

Först slipade jag lite lätt.
Sen målade jag med grundfärg och efter det blev det stående orört igen.

Så imorse - simsalabim - stod bordet utanför min dörr. Färdigt! Som genom ett trollslag. Tack underbara lilla pappa!

Tjuvstart

Vår vackraste alvlika Tomte, den enda jag hittat i vitt och som därmed passar i vårt blåa kök.
Med ett barn och tre hundar kring benen är det inte helt lätt att adventspynta men pyntas ska det. Ljusstake och stjärna lyser redan och favorittomten är på plats. Jag får lägga band på mig för att inte ta fram rubbet. Den här helgen ska jag banne mig se till att få julstämning, snöbristen till trots. Ikväll blir det julfest med jobbet och imorgon julmarknad och adventsmiddag hos mamma och pappa så det borde inte bli några problem. Ha en trevlig advent mina kära bloggvänner.

Väderlotto

Vädret är som ett lotteri - det blir oftast nitlott. När det äntligen slutar regna så börjar det blåsa istället. De här korten tog jag från fönstret för ett år sedan...

Plums

Rackarungen har kommit på att det är kul att kasta saker i toaletten. Imorse var det min hårborste som fick ett bad.

Sticket

Vaccineringen gick bra och fick inga biverkningar, iallafall inte i ett kortsikigt perspektiv sett. Odin grät mindre än vid de tidigare sprutorna och så fort han fick ett klistermärke på Katten Jansson verkade allt vara glömt.

Valet man velat slippa

Vad vi än väljer att göra kommer det inte att kännas bra. Men nu har vi valt. BVC skickar ut kallelser till oss med barn under tre år. Socialstyrelsen säger att även alla barn under tre år bör vaccineras. Jag har inte träffat en enda förälder som säger nej. Det krävs mycket mod och framförallt kunskap för att gå emot rådande rekommendationer. Vi har varken det ena eller det andra. Jag har läst allt jag kommit över och till och med ringt in till de samlade myndigheternas telefonlinje med mina frågor. Det är svårt att besluta över någon annans kropp men det är vårt ansvar. Klockan 15.15 idag vaccineras Odin.

Gårdagens stickjunta

Möte med långtradare.
Vad gör Jonna? Låtsasstickar hon?

Söta muminkoppar.

Michaela med sin "evighetssjal".

Själv jobbar jag vidare med mössan som var tänkt till förra vintern.

Merjobb

Det är lite dumt att framkalla tre miljoner kort i ett annat format än albumet är avsett för.

Att betrakta sitt barn

Vi har varit på Kyrkis idag igen. Odin tycker att det är roligare och roligare för varje gång och tar för sig mer och mer. Det är så otroligt kul att se hur han är med andra barn i samma ålder. Intresserad. Försynt. Lite avaktande. Fundersam. Nöjd. Han är inte blyg men heller inte den som tar täten och för varje gång vi är där vågar han gå lite längre bort från mamma.

Kvällsfika de luxe

Äppelklyftor med kanel är ett tips om man tycker det är lite tråkigt att äta äpplen rätt och slätt.

Avslöjad

Åh nej jag är avslöjad. Nu kommer Mats att förstå att jag dricker kaffe framför datorn trots att jag spillt en gång. Men hur kan han lägga "viktiga" papper framme? Det är ju nästan hans eget fel att det blir kafferingar då...

Tomtegröt

På kyrkis idag fick vi tomtegröt (den här tiden på året heter det inte risgrynsgröt) och plötsligt kände jag den komma smygande. Inte starkt, utan mer som en svag aning som försvann lika snabbt som den kom. Julstämningen.

Kaffe och rikligt med smör

Odin vilar en stund i hundkorgen.
Igår lagade jag en mycket god älggryta. Det tyckte jag var bra gjort dagen efter en fest. Men det var inte det som var det intressanta med grytan, nej, det var att den innehöll kaffe! Oftast tycker jag att man kan gissa hur en maträtt kommer smaka när man läser receptet men igår hade jag ingen aning. Vi blev positivt överraskade. En annan detalj var att man skulle steka köttet i 75 gram smör. För tio år sedan hade jag aldrig gjort det. Då hade jag stekt i en tesked fett med värdelöst resultat. Den ständiga jakten på kalorierna. Nu hade jag i 75 gram utan tvekan. Gud vad skönt det är att vara befriad från fettnoja.

Bystugefest

Klara för avfärd.
Denna helg hade jag ännu en läcker klänning, vilket jag tackar Jonna och hennes garderob för.

Bystugefester är oftast de roligaste festerna. Så här fint var det. Ett litet tag.

All mat var kanongod men desserten var sötast, såväl smakligt och estetiskt.

Fin kille. Min kille.

Tyvärr vågar jag inte lägga ut några bilder på övriga festdeltagare. Festfoton tagna med blixt blir sällan smickrande och jag vill inte bli nedringd av upprörda bakfulla människor ikväll. Förövrigt kan jag säga att det kryllade av superproffsiga dansamatörer på dansgolvet (eftersom värdinnans passion är dans) och jag har för första gången sett Dirty Fox. Det var som en sex- och samlevnadslektion, som födelsedagsbarnets mamma sa. Jag och Mats var som två dansande julgranar i jämförelse. Vi måste gå en kurs, så här kan det inte få fortsätta. Nu ska jag gå och väcka Mats. Vi ses imorgon!

Ikväll ska vi på fest. Och hur ska jag ladda inför den? Shoppa? Ut och springa? Lyssna på bra musik och dansa? Färga håret? Nej. Jag ska tvätta, städa och köpa en reflexväst.

Självinsikt 2

Den senaste tiden har jag varit rasande på all fotgängare som är ute i mörkret utan reflex. Dom leker med döden, har jag stimmat. Fattar dom inte att dom inte syns alls? Har dom aldrig kört bil en mörk novemberkväll? Så igår kväll när jag klädd i mina mörka jeans och min svarta jacka passerar ett övergångsställ nås jag av en insikt...

Självinsikt 1

Jag har många gånger irriterat mig på alla pensionärer som går och handlar mitt i rusningen, när alla som slutat jobbet måste handla. De har ju hela dagen på sig, har jag tänkt, måste de gå i fyratiden? Så igår, fredag, klockan 16.20 i kassakön nås jag av en insikt...

Ser i syne

Vad var det i frukostfilen imorse egentligen? Knark? Något måste ha hänt med mig för nu hallicunerar jag. Jag ser solen utanför fönstret! Jag får ringa sjukvårdsrådgivningen, det här kan inte vara normalt.

Barnavårdscentralen

Nu har vi varit på bvc-kontroll och trots Odins ointresse för mat har han inte gått ner i vikt. Så nu kan jag pusta ut några dagar och sedan börjar jag väl oroa mig igen för det tycks ju vara min natur (medan faderns natur är att lugna modern och säga att "det är säkert ingen fara").

Ålder. 14 månader och 30 dagar

Vikt: 11250 g

Längd: 80 cm

Huvudomfång: 48 cm

Humör: Strålande

Praoelever

När man har middagsgäster ska det vara servetter.
God gelé i fin burk.

Jag gillar haricot verts men det gjorde uppenbarligen inte gästerna. Kanske har de dåliga minnen av överkokta grönsaker från skoltiden.

Fylld köttfärsslimpa som för en gångs skull blev bra, kanske tack vare att jag följde ett recept till punkt och pricka.

Finaste skålen i hemmet, från Nittsjö keramik.

Renskrapat.

Eftersom jag och Mats ska på 30-årsfest imorgon ska Jonna och Jonathan vara barnvakter till Odin. Varför heter det egentligen barnvakt, det låter så militäriskt. Vi säger att de ska vara föräldravikarier istället. Det låter trevligare. Nåväl. Igår var de här på middag och introduktion inför uppdraget. Så nu vet de hur gossen ska badas, smörjas, hur varm vällingen ska vara, hur tänderna ska borstas och sagan läsas. De var så gulliga och på gränsen till komiskt intresserade. Det är ingen tvekan om att de kommer sköta sig exemplariskt. Resten är upp till Odin.