Hur fixar man jobb och barn? Idag har jag fått en försmak av livet som yrkeskvinna med barn. Det verkar tufft. Upp, iväg, lämna barn, till jobbet, från jobbet, hämta barn, handla, hem, laga mat och så vidare. Och jag började 10.00 och var på jobbet i tre timmar! Jag vågar inte tänka på hur det blir med väckarklocka och hela arbetsdagar.
Att vara på jobbet kändes iallafall kanon. Jag diskuterade överlämningen av elever med min vikarie. "Min" vikarie, det låter det. Från att själv ha varit vikarie hela mitt yrkesverksamma liv (vilket visserligen inte är så långt) så vikar någon för mig.
Det kommer att bli kul och jag är så oerhört glad över att jag har ett jobb att komma tillbaka till. Alla jobbarkompisar är trevliga men det är ovant att bara umgås med vuxna. Jag fick anstränga mig för att inte prata bebisspråk med mina kollegor. Jag råkar ju kalla Mats för skruttgubben ibland. Det säger väl allt.
3 kommentarer:
haha det hade jag viljat se och höra kram
Du kommer fixa det galant! Men jag beundrar dom som klarar jobb, barn och hem. Just nu tycker jag praktik och lägenhet är mer än nog!
Jag beundrar också det. Ska bli kul att ses i kväll, puss!
Skicka en kommentar