Imorse var det väldigt nära att hunden hamnade på Blocket. Alvar var vaken i över en timme i natt innan han med hjälp av lite välling lyckades somna om (han har fortfarande lite svårt att acceptera att han inte får amma på nätterna längre). Odin vaknade halv sex. Då vägrade vi helt enkelt att gå upp och till vår stora lättnad och förvåning somnade den envise gossen om. En timme senare, när hela familjen sover sött, börjar Doris skälla på någon granne som går ut och väcker oss allihop. Då förvandlades jag likt en "transformers" till ett monster. Ett morgonmonster. Jag slänger ut hunden från sovrummet och hon springer och lägger sig under soffan och fortsätter skälla. Jag smäller igen dörren och väser så spottet yr:
-"Sov! Nu sover ni!". Men det var det så klart ingen som gjorde. Det var bara för Mats att gå upp och leka sjörövare. Och jag, som skulle få sovmorgon, låg klarvaken i sängen till klockan åtta, alldeles för arg för att somna om.
8 kommentarer:
Lite skönt att höra, om du ursäktar mig, för häromdagen, när Leo sov bredvid mig i stora sängen, så fick Odd för sig att han skulle flytta över till sin säng, vilket är ju klokt, men inte om klockan är 6 på morgonen... Vi provade flytta han, men det slutade ju med att alla vakna! Ebbe grät och Leo gnällde. Då blev jag ett sånt monster och svor värsta harangen till Odd att det var såå onödigt att hålla på på morgonen med sånt och ja, fräste och var helt hemskt. Men sen somnade vi faktiskt alla om och jag vaknade på bättre humör.. Men jag skämdes lite över mig, för det var som om det inte var jag. Nog för jag är sur och arg så det räcker och blir över, men där blev jag ett morgonmonster verkligen... Vi kanske kan bilda klubb..
Jag hoppas att det är okej att skratta lite (det är kanske till och med det enda rätta - att skratta åt "eländet"). Ibland rinner bägaren över och förhoppningsvis känns det åtminstone rätt skönt efter en sådan urladdning! Synd bara att du inte kunde somna om...
Märk väl: jag skrattar inte åt att du varit vaken halva natten och att Doris skällde, utan bilden av morgonmonstret jag fick i huvudet.
tänk att dom inte somna om fast du så bestämmt sa åt dom ;)kramar
Haha åh, jag känner igen det där. Både katten och hunden har väckt Miranda flera gånger, och man blir så arg eftersom det känns som onödigt.. när man väl får sova liksom.
Men åh... dumma hund! Även fast hon är härlig också. Det blir skönt för er att bo i obygden...
Du sa hej :)Jag hade tänkte du och Henrik skulle hälsa på varandra, han har ju räknat på ert hus :) Yes nu bor vi i hus och det känns helt underbart! Jag njuter varje dag att slippa alla trappor, Vidar kan sova ute i vagnen och jag kan pyssla lite här inne då! :) När ska ni flytta in? Kram!
Hon kanske ska följa oss till Vallen i helgen, eller ni alla kanske?
Skicka en kommentar