Majestätisk

Att se rådjur är vardag för oss nu. När vi såg räven på vår gård en eftermiddag för två veckor var jag allldeles euforisk. Men häromdagen var jag med om en ännu större naturupplevelse. I torsdags när Mats tittar ut genom fönstret får han se ett lodjur vid vår uppfart! Helt lugnt går den på vägen mitt på blanka dagen. Som om den helt självklart är ute på en promenad. Stor och ståtlig. Svartprickig och med tofsar på öronen. Vi följer den vägen bort och hinner ta flera kort. Odin ser den också men är nog mer fascinerad över min och Mats extas än själva djuret. Jag glömde andas och var alldeles skakig efteråt - att få se ett så skyggt kattdjur så bra och under så lång tid från sitt eget hus, det tror man inte är möjligt. Det var ett stort ögonblick som jag aldrig lär få uppleva igen men alltid kommer minnas.