Din morsa jobbar inte här!

På tal om alla mina otaliga tantvarningar...

Personalkök är en ständig källa till irritationsmoment kollegor emellan. Mitt jobb är inget undantag. Ibland liknar vårt kök värsta tänkbara studentkorridorskök med berg av odiskade kaffekoppar och matlådor. Ibland går jag fram som en tromb i kylskåpet och slänger skoningslöst gammal mat med plastpyts och allt. Härom veckan gjorde jag dessutom en riktig kärringgrej. Jag hittade nämligen den här i DN, skrev ut den och satte upp den anonymt i köket. Första meningen i Ribbings svar strök jag över med en cerise överstrykningspenna. Hi hi. Det kändes bra, men tror ni att det har blivit bättre? Nej, knappast. Dolda kameror nästa?

Snorhjärna

Idag var jag tillbaka på jobbet efter påsklovet. Det kändes sisådär. En av mina kontorsblommor har dött och jag är snuvig, svidig i ögonen, tung i huvudet och har halsont (Ja, jag vet, det står tyck synd om mig mellan raderna). Hela dagen har jag varit seg som snor i allt jag gjort. Jag tänkte till exempel att jag skulle ta fram en stencil ur en pärm, sen satt jag still och stirrade i cirka 5 sekunder och sen tog jag fram papperet. Allt har skett med fördröjd verkan. På fikarasten satt jag som ett miffo och hängde inte med på ett enda skämt. Nu kämpar jag fram till och med Anna Pihl och sen är det god natt.

Måndagslyx

Jag har precis avnjutit en skiva av en budapeststubbe. Det var inte i enlighet med mina principer om hälsosam vardagskost, men vad gör man när ens mamma bokstavligt talat trycker kartongen i händerna på en?
- Ta den här nu! Jag ska då inte ha nåt mer och Rune har redan ätit två tårtbitar idag.
Jag menar - vi var ju tvungna att rädda dem från det som var kvar... och himmel vad ljuvligt gott det var!

Ge mig tillbaka min timme!

Det känns som jag blivit bestulen på en timme. Hur kan en ynka liten timme göra så stor skillnad? Dagen blir superkort. Varför gör vi detta? Är det någon som har förstått det?

Idag ska vi till tomten och leka Valborgsmässoafton. Vi ska nämligen elda upp de rishögar som blivit av våra trädfällningar. Så vill ni grilla korv är det bara att komma förbi, men lämna fyrverkerierna hemma!

Tack för alla fina inlägg. Vad vore jag utan er läsare?

Halvtid

20 av 40 veckor har gått och tiden känns mogen att skriva om att vi väntar barn! Ni som umgås med mig regelbundet har vetat det länge, men jag har väntat med att ventilera det på bloggen. Risken finns att det blir en gravidblogg med idel tjat om mitt heliga tillstånd och det är inte meningen.
Detta är dock det största som hänt mig hittills och jag har inte till fullo förstått det än, även om magen putar rätt ordentligt nu och vi har sett barnet på ultraljud. Jag har längtat efter barn så länge att jag fortfarande, innan jag hinner tänka efter, känner ett sting av avundsjuka när jag ser andra gravida eller mammor med barnvagnar. Allt måste dock stämma, rätt man, stabil relation, ömsesidig vilja att skaffa barn och sen ska man pricka in de få timmar man har ägglossning. Nu var tiden och kroppen mogen och jag är så erhört tacksam att jag kan bli med barn och ännu tacksammare att vi kunde bli det utan jobbiga behandlingar. En gåva som tyvärr inte är alla förunnat. Barn är ingen självklarhet. Det finns ingen fråga som gör mig så irriterad som "när ska ni ha barn då?", som om det är en vara man kan gå in i en affär och köpa.
I och med att vi fick reda på att jag är gravid började också en livslång oro. Jag kan lugnt säga att jag lever efter konstens alla regler vad gäller motion, kost och vila, allt för att livet i magen ska må bra (okej, jag är ingen övermänniska, naturligtvis äter jag socker och andra onyttigheter ibland). Sen finns det så mycket annat som kan hända som man inte rår över, men jag låter inte oron ta överhand. Jag försöker bara njuta av detta. Jag är saligt lycklig över att vara gravid.

Skrikfika

Jag har fikat med min kompis och mitt fadderbarn idag. Nu är jag lite knäckt för jag tror inte att hon tycker om mig. Mitt fadderbarn alltså. Eller så gillar hon inte caféer helt enkelt. Hon grät som ett helt BB utan någon självklar förklaring och ville inte sluta hur Mamma Mia än försökte. Stora tårar rullade ner för hennes röda runda kinder och det skar i mitt hjärta. Till slut somnade hon och när hon vaknade var hon sitt vanliga glada och nöjda jag. Jag är väl knappast den första som tänker att det skulle vara bra om man kunde läsa bebisar tankar ibland...

Svensson

Ikväll tror jag att den vanligaste sysselsättningen i Sverige är att äta tacos och se finalen av Let´s dance. Fy fan vad originell man är... men jag står i alla fall för mitt svenssonliv.

Vårtecken

Idag har jag sett min första tussilago. Den var liten, ensam och knappt utslagen men gav mig ändå inspiration till en mer vårlig look på bloggen.

Övriga noterade vårtecken:
1. Gamla hundbajshögar överallt. Urk!
2. Ljungen och riset på balkongen är brunt och borde plockas bort.
3. Bilen som jag kostade på en guldtvätt för 160 kronor i måndags var två dagar senare helt täckt av damm efter vägsopningen. Grr...

Vilka vårtecken har ni upplevt?

Gårdagens fynd

Här är gårdagens fynd. En brun rymlig läderväska, en rosaspräcklig sjal, en spegelask (jag kan inte få nog av söta askar och burkar) och ett par svarta tygskor (billiga och supersköna, vilken tur att tygskon aldrig går ur tiden). Jag tänker byta ut skosnörena mot svarta sidenband för att piffa upp dem lite. Hunden hade jag sen tidigare.

Jag har märkt att alltid när jag ska visa min sambo vad jag köpt så är jag noga med att poängtera att "det var halva reapriset" eller "jag hade 20% rabatt där" eller "en sån här har jag velat ha/behövt jättelänge!" eller "jag har faktiskt inte köpt någon ny .... på flera år" eller "den kostade bara...". Jag vet inte varför jag måste ursäkta mig så här, men det slår aldrig fel. Känner ni igen er?

Tv-spel

Min käraste fick ett nytt tv-spel från cd.on på posten idag. Jag är kanske den enda icke-spelande flickvännen som uppmuntrar min kille att köpa och spela tv-spel. Detta av främst tre anledningar:
1. Han behöver avkopplingen.
2. Jag kan läsa, prata i telefon eller sitta vid datorn längre stunder utan att känna mig asocial.
3. Ljudet av Simpsons eller Cops är mer irriterande än det monotona ljudet från ett tv-spel. (fast det där får jag nog äta upp... för nu hör jag att han köpt ett krigsspel!).

Provhytt

Idag har jag varit på stan o handlat (under någorlunda kontroll) med Mamma mu. Ekonomin är skral denna månad eftersom arkitektens arbete med våra husritningar skulle betalas. Ska jag vara helt ärlig blev det ändå lite för mycket... Imorgon när det är ljust kan jag ta ett foto på inköpen a´la modeblogg och visa er.

Dagens roligaste händelse utspelade sig i en provhytt (!). Jag stod i en hytt i full färd med att prova en sport-top då jag hör någon säga:
- Hej!
-...
Jag reagerar inte eftersom det knappast kan vara mig någon hejar på.
- Hej!
Jag fortsätter mitt provande och står nu naken upptill.
- Hej, säger någon envist och lite högre för tredje gången. Jag tittar ner och ser en lite kille i 3-4 års åldern som ålat sig in i min provhytt och ligger på golvet. Hade det varit en vuxen hade jag skrikit rätt ut där jag stod med melonerna i vädret, men nu behöll jag fattningen och svarade "hej hej", varpå han kröp ut. Hi hi, det är alltid lika kul med ungar som inte lärt sig de sociala normerna än, utan säger och gör precis det som faller dem in.

Min kära lillasyster har precis varit här och tagit farväl. Nu ska hon och pojkvännen ut i vida världen igen, men denna gång "bara" en månad. Jag kommer att sakna henne fruktansvärt, men samtidigt får jag uppleva lite äventyr genom dem. Lycklig resa min lilla Slans!

Barnbidrag

Alla tycks vara emot att barnbidragen ska inkomstbeprövas. Varför?! Mycket vill ha mer tydligen. Alla andra bidrag baseras på inkomst - varför inte barnbidraget? Därför att pengarna är till barnen säger vissa. Visst, det är tanken, men hur många barn till låginkomstagare ser röken av dessa pengar? De har knappast råd att som de rika sätta in pengarna (och mer därtill) på ett sparkonto där de kan växa och gro till artonårsdagen.

Våffeldagen

Idag är det våffeldagen, men det låtsas jag inte om. Jag är nämligen inte särskilt förtjust i våfflor och tycker mycket bättre om pannkakor. Om jag inte säger något kanske M inte märker det, han tittar ju sällan i någon almanacka.

Förresten - jag gillade filmen. Jag var inte riktigt lika uppspelt som då jag läste boken, men samma känsla av "det får inte ta slut än!" infann sig vid filmen. Skådespelarna var klockrena och det gjorde mycket till. De var så jag tänkt mig dem. Och även om de skalat bort mycket var det de återgav precis som i boken. Läs den! Se den!

Telefonkö

Jag står i en telefonkö. Började på hundra någonting och nu har jag plats 35. Det upprepar hela tiden vilken plats jag har i kön. Mycket irriterande, men jag slipper i alla fall musikunderhållning. Trots att de sa att den beräknade väntetiden var 17 minuter vågar jag inte lägga ifrån mig luren en minut. Man vet ju aldrig. Istället sitter jag här o klämmer luren melllan axel och öra med nackont som följd. Nu har jag plats nio i kön!

Orginalet versus kopian

Ikväll ska jag se filmatiseringen av den underbara franska boken Tillsammans är man mindre ensam. Jag har redan bestämt mig för att den är sämre än boken och att den inte kommer att leva upp till mina förväntningar. Det känns säkrast så. Även om jag vet att mamma och syrrorna, som också läst boken, lämnade biografen med mungiporna vid örsnibbarna. Så håll tummarna för att jag också ska gilla den.

Tillbaks till verkligheten

Nu är jag hemma efter några dagars angenäm bortavaro. Det är med blandade känslor jag kommer hem. Det är alltid skönt att komma hem till lite mer ordnade vanor (mer sömn, mindre skräpmat, täckning på mobilen, bättre koll på omvärlden), samtidigt som det blir lite av en chock då man tillbringat de senaste dagarna i sällskap med 14 andra. En sak är i allla fall säker - det ska i alla fall bli skönt att slippa sova med öronproppar inatt.

Glad påsk

Glad påsk önskar jag alla mina vänner och även er som jag inte känner. Nu far jag till Blåkulla (som i det här fallet ligger i Sälen) och firar tillsamans med 14 andra kärringar och gubbar. Trångt, stökigt, rörigt, stimmigt, högljutt och förskräckligt trevligt!

Pappa!

Det finns dockor som kan säga pappa. Något smart leksaks- företag har i jämställd- hetens namn gjort dockor som kan säga "pappa" och inte bara "mamma". Bra säger jag, som väntat länge på att få se ett blöjpaket med en bebis och en pappa på. Hallå pampers och Libero om ni läser det här - pappor byter också blöjor!

Att skilja sig - en vinnande affär

Heather Mills får osannolika 300 miljoner efter skilsmässan med Paul McCartney. Varför ska kvinnorna alltid få pengar vid skilsmässan (i alla fall från kändisar)? Är det en kvarleva från en tid då männen stod som familjeförsörjare? Visserligen har väl Paul råd med detta men på vilket sätt har hon gjort sig förtjänt av pengarna?

Tantvarning?!

Solen skiner genom dimman. Vackert. Jag funderar på att låna min farmors gåstavar och gå en promenad. Skäms ni över mig då?

Påsk

Snart är snaskets högtid här - påsken! Karius och Baktus glansdagar då de får härja fritt i var mans mun och tandläkarna skrattar hela vägen till banken. Häromdagen fick jag pinsamt nog lov att tänka efter ett par sekunder innan jag kom på varför påsken egentligen firas. Jesu korsfästelse. Men vad det har det att göra med godis, påskkärringar och ägg? Bestod sista måltiden av ägg? Åkte han på en kvast upp till himlen? Hmm... Tur att min gamla söndagskolefröken inte läser min blogg.

Melodifestivalen är över

Perelli vann igår (precis som jag sa). Jag tror inte att vi kommer att få läsa "Fel låt vann" på löpsedlarna idag. För min del hade BWO också fått vinna, men det kvittar. Charlotte var bra. Jag har aldrig riktigt gillat henne och jag vet inte varför. Hon har ju inte gjort mig nåt... Nu väntar eurovisionsschlagerfestivalen och den är inte alls lika kul som de svenska tävlingarna. För även om Christer Sjögren sjunger att "we´re one big family" med Europa så har vi inte samma musiksmak.

Bostadsbidrag?

Det borde vara varningstext på bostadsbidrag till studenter. Det är omöjligt att exakt beräkna sin inkomst under ett kalenderår när man pluggar, jobbar extra eller slutar plugga och får jobb. Hur ska man kunna vet om man får jobb? Det pratade på nyheterna imorse om att var tredje student får betala tillbaka. Däribland jag och min syster. När jag FICK bidraget var jag snorfattig och under det halvåret när jag slutade få det tjänade jag mer och "straffades" för det retroaktivt. Det är inget bidrag utan ett dåligt lån.

Snö och pumps

Jag sitter på mitt arbetsrum och tittar ut. Snön yr ner lite försiktigt och världen utanför är brungrå. Vid busshållplatsen på andra sidan riksvägen står en ung kvinna med långt ljust hår. Hon har svarta stuprörsjeans eller tights och svarta högklackade skor utan strumpor. Upptill har hon en liten röd jacka. Jag kan inte låta bli att få vissa associationer när jag ser en så lättklädd kvinna stå utefter en väg och frysa, även om jag är övertygad om att hon bara väntar på bussen. Jag vet inte vad jag ville få fram med detta inlägg, men... hur fan kan man gå ut med med pumps i det här vädret?

Rent hus

Jag ska försöka att inte se snuskprogrammet Rent hus ikväll. Mina familj börjar nästan mobba mig för att vara besatt, men det är ju bara så vidrigt (jag menar - tarmbakterier på tangentbordet?!). Samtidigt kan jag hålla med om att städproffsens förhållningssätt är lite nedlåtande och mästrande:
- Men hur moppar du Helner? Så där moppar man inte! Så här moppar man Helner.

Namnsdag

Idag är det kronprinsessans namnsdag. Ni har väl skickat grattiskort? Hon blev kungligt uppvaktad på borggården i storstaden. Hjälp vad mycket royalister det finns. Hur kan de tro att Viktoria vill ha alla deras hemgjorda saker? Stickade strumpor, vantar, amatörmässiga tavlor och annat osannlikt får hon leende stå och ta emot på både födelsedag och namnsdag. Nu ska ni inte tro att jag är bitter för att vi aldrig firat någon namnsdag i min familj. Nädå. Icke. Och förresten - när jag var liten fick jag och mina syskon välja flingsort när vi hade namnsdag. Till och med frosties och kalaspuffar!

Jag har inget spännande liv. Det vill säga det händer just ingenting. Vardagen tuffar på och jag är sanningen att säga helt nöjd med det. Inga överraskningar och inga utsvävningar. Vill man läsa om andras liv och utsvävningar kan man göra det här.

Porrigt

Den här sammanfattningen är inte tillgänglig. Klicka här för att visa inlägget.

Snöparadis

Jag har varit i Sälen under helgen. Det var häpnadsväckande mycket snö och min klimatångest mildrades en aning. Vi har åkt skidor, ätit gott och slappat mycket. Solen var snål, men det var skönt ändå. Här hemma är det dock helt bart och regnväder. Deppigt. Jag läser i bondepraktikan att som "vädret blir idag, skall det bli i 40 dagar". Tur att jag fick en regnjacka i julklapp.

Müsli till frukost gör dig smartare...

...läser jag i en artikel i Dagens nyheter. Aha! Det förklarar en del, jag har ju ätit det många år. /Skrytmaja

Patrick Swayze

Min barndomskärlek från Nord och syd och Dirty Dancing Patrick Swayze är döende. Cancerdemonen skonar ingen, gammal, ung, fattig, rik, nyttig, onyttig, känd och okänd, det drabbar alla... En vårdlärare här på skolan sa häromdagen att hälften av alla människor får cancer, även om de flesta får det som gamla. Att leva i nuet ter sig som den enda hållbara livsfilosofin.

Vaselinhinna

Jag har bara haft glasögon några veckor men använt dem duktigt varje dag. Idag glömde jag dem och det kändes jättejobbigt. Jag gick och störde mig hela dagen på vaselinhinnan på ögonen. Jag kisade och kände mig synskadad. Hur klarade jag mig innan? Hur många människor har jag passerat genom åren utan att heja? Hur många rådjur har jag nästan kört på utan att notera det? Hur mycket information har jag egentligen missat på overhead-kopiorna på personalmötena? Det är skrämmande när jag tänker på det.

Jämställt?

Svenska hem är allt mer jämställda läser jag i Svenska dagbladet idag. Läser man sedan artikeln så förklarar de att det inte beror på att männen gör mer av hushållsarbetet, utan att kvinnorna gör mindre. Ha ha! Det måste bero på alla kvinnor som tänker: "Nej, nu jävlar skiter jag i att dammsuga, diska, handla, tvätta och plocka ihop hans omkringströdda kläder. Förr eller senare måste han ju reagera på kaoset!".

Medelmåttadag

Jag ger upp. Jag kommer inte på något kul eller intressant att skriva. Det har bara varit en medelmåttadag. Inga toppar och inga dalar. Jag har inte skämt ut mig, inte varit med om något särskilt kul och heller inte blivit upprörd över något.

Dagen flipp: Jag och min rumskollega har äntligen fått varsin dator.

Dagens flopp: Jag har köpt tonfisk fast den är utrotningshotad. Fy skäms!

Dagens flopp 2: Träffade mamma som kommit hem efter att ha opererat sin tumme för artros och jag glömde köpa något till henne.

Här äter man vitamintabletter och tror att man ska leva för evigt, och så visar det sig att man istället kan dö i förtid. Jag blir tokiga av alla olika rön. Vem ska man tro på?

För att friska upp minnet

Klipp ur Skrotnisse och hans vänner

http://www.youtube.com/watch?v=YfgV9DHJruY

Skrotnisse

Minns ni Skrotnisse och hans vänner? Jag minns främst hans ovänner... de kan ge mig mardrömmar än idag.

Hero

Bratz-look-a-liken Charlotte Perelli var gårdagens stora segrare. Jag är inget fan men hennes låt var bäst. En riktig schlagerlåt med en melodi som satte sig (hmm... fast idag minns jag den inte, nåväl, den kommer att sätta sig vare sig man vill eller ej). Superdeffade Charlotte som, kvällen till ära, tycktes ha stelopererat läpparna (botox?) sjöng i en diamantdildo. Lite väl vågat för de svenska stugorna om du frågar mig...

Dödens grupp

Ikväll väntar en dramatisk kväll. Jag ska nämligen följa "Dödens grupp" på deras resa mot att vinna eller försvinna... eller få en andra chans... Det är "artisternas mardröm". Till och med schlagerdivan Charlotte Perelli uppges vara "skakad" och som ni ser på bilden har hon också börjat bita på naglarna. Ingen vet vilka förödande konsekvenser det kommer att få för hennes långa lösnaglar... Det här är, mina damer och herrar, inte en fråga om underhållning utan en "skräckfinal". Det är en "direktsänd thriller". Det är en kamp på liv och död där schlageräran står på spel. Vågar du titta?


Citaten hämtade från Aftonbladet.se, kvällstidningsdramatik i ett nötskal :)

Veckans citat

Glamourmodellen Rebbeca Simonsson i Aftonbladet: "Mina­ naturliga bröst kan (och förtjänar nästan) att tas som opererade"