”Skolan är slut – nu väntar livet” säger en student i en artikel i DN. På sätt och vis har han rätt. Efter studenten börjar livet. Men de flesta studenter kännetecknas av en något blåögd syn på livet. Under alla år i skolan är dagarna givna. Man vet precis vad man ska göra. Man har ett schema och allt är serverat. Man träffar sina kompisar automatiskt utan ansträngning varje dag och man får näringsriktig mat serverad fem dagar i veckan. Och även om man inte gillar alla ämnen känns tillvaron meningsfull. Efter studenten får man klara sig själv. Gå till arbetsförmedlingen. Skaffa ett jobb. Börja anstränga sig för att bibehålla sina kontakter. Skaffa en lya. Betala räkningar. Handla och laga sin egen mat. Ja, helt enkelt skapa sig en meningsfull tillvaro själv. För vissa går det som på räls. För andra blir det kämpigt. Jag var väl någonstans mittemellan. Åkte fylld av framtidstro till London och trodde allt skulle ordna sig. Det gjorde det inte. Även när man tagit studenten måste man göra sina läxor. Livets läxor.Hur upplevde ni tiden efter studenten?
3 kommentarer:
Jag kunde inte sagt det bättre själv! Gymnnasiet är ju en väldigt lyxig tid i livet... men för mig blev väl största förändringen på det sociala planet, att man inte längre träffade 10 kompisar per automatik varje dag utan fick anstränga sig.. den schemalagda tillvaron fortsatte jag ju med genom studier direkt efter studenten. Puss.
ja, jag började ju jobba på en gång... det var en rätt stor omställning, men det var skönt med något nytt. sen tillkom ju chansen att resa och det har ju varit en mycket bra sak. att hålla kontakt med kompisarna har jag inte haft stort problem med även om man inte ses lika ofta. på ett sätt kan jag fortfarande inte riktigt förstå att gymnasietiden är över och aldrig kommer igen. jag har bara ett långt sommalov, eller hur? :D men i höst tar det slut.
en dans på rosor har det varit hela tiden....
Skicka en kommentar