fredag 13 juni 2008
Kluven
Jag brukar oftast le på vägen till jobbet. Speciellt på fredagarna när jag lyssnar på sångogrammen på P3. Jag gillar mitt jobb. Idag började jag gråta på vägen till jobbet. Det är sista dagen och gudarna vet om och när jag kommer tillbaka. Jag blir i alla fall hemma ett år. Jag blev förvånad över min egen reaktion eftersom jag fram till idag inte gett luft åt någon annan åsikt än att det ska bli gudomligt skönt. Men nu... sista dagen... Säga farväl till alla. Tömma mitt rum. Jag är kluven.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
förstår att det är tungt... jag kommer känna precis samma sak sista dagen på hemtjänsten efter två år. det kommer vara skönt samtidigt som det finns så mycket jag kommer sakna. hoppas det går bra för dig idag! vi ses sen.
jag förstår också att det känns sorgligt.. alla blandade känslor.. man förstår väl liksom inte förrän man ska lämna vad man kommer sakna, de bra stunderna.. fredagskänslan.. fikastunderna.. känslan av ett bra genomfört jobb..
Skicka en kommentar