onsdag 5 augusti 2009
Farväl ungdom
Jag ska gå ut på Noret med en ryggsäck och en öl i näven. Jag ska smygröka bakom en knut. Jag ska svära som en borstbindare och säga liksom fem gånger i varje mening. Jag ska planka in på krogen. Jag ska titta på Beverly Hills 90210. Jag ska gå på EMD-konsert med hjärtan målade på kinderna. Jag ska pierca mig i ögonbrynet. Jag ska skrika i falsett och springa fram och krama alla bekanta jag ser. Jag ska göra allt det som är försent om en vecka. Fast det har egentligen varit försent länge. Jag är redan vuxen. Det är bara två siffror och de betyder ingenting. Så varför frågar då alla hur det känns att fylla 30?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
En ungdom använder inte ordet "borstbindare", tänk på det nästa gång! Men det är verkligen BARA en siffra. Och det bästa är ju att det blir feeeeeeest!
det är bara en massa siffror. =)
Senast för en timme sedan pratade jag med en kompis om det här med att skaffa barn. Jag inser då att jag bor i en liten etta, har inte börjat plugga det jag vill, vet inte vad jag ska bli när jag blir "stor" och är nybliven singel. Med andra ord, jag kommer bli gravid genom provrörs befrukting vid 37 års ålder i den här takten. DU= har hunnit utbilda dig, skaffa man/kille (what ever), barn och snart hus (och bil och hund) och är inte ens trettio!!!!
Så nästa gång någon säger så, då svarar du med stollthet att det känns grymt jävla asbra!
Puss du är fortfarande snygg, rolig, och en underbar människa
/Tora
Jag kan ju inte annat än hålla med Toras ambitiösa kommentar! Och ja, det finns väl inte 30-känsla.. lika lite en 25-känsla.. möjligen en upplevelse.
Om du ska på EMD så måstemåstemåste du komma ihåg att ha ett vitt pannband som det står DANNY med svart penna på.
LOVA.
Skicka en kommentar